top of page

Väntetider i vården. Läget och lösningar.

Vårdskulden på grund av pandemin är ingen hemlighet längre. Enligt officiella källor står det runt 185.000 människor i kö för operation. Alla syns inte i den officiella statistiken för att många har valt att avvakta med att kontakta vården och därmed utsättas för risk för smitta. Här pratar vi om åtgärder som blev uppskjutna. Det är dock bara toppen på ett isberg. Hur många är det som inte ens kom så långt som att bli diagnostiserade?

 

Antalet diagnostiserade cancerfall har minskat med 30% i Stockholmsregionen. Betyder det att folk börjar drabbas mindre av cancer? Eller att många valde att skjuta upp undersökningen? Eller som resultat av att flera cancerscreeningprogram har blivit stoppade på regional/statlig nivå och ännu inte är i full fart? 

 

Än så länge är vårdskulden fortfarande någonting som syns mest i statistiken, även om problemet börjar lyftas upp till ytan. I vardagen känns inte trycket på riktigt för att fortfarande är det många som är försiktiga med vårdkontakter utom i ett akut läge. Enligt flera privata aktörer, även de som har avtal med regioner och försäkringsbolag, behöver de nästan “jaga” patienter för att få sina verksamheter att gå ihop. Men vad händer när situationen återgår till det normala och “slussen” öppnas upp? 

 

Regionernas inställning är ganska tydlig: man ska prioritera de som har störst behov, inte de som väntat längst. Men vad händer med de vars åkomma inte är livshotande utan endast har smärta, försämrad livskvalite, möjligen långtidssjukfrånvaro, om ordet “endast” är tillämpligt i ett sådant sammanhang...? 

 

Man pratar om regional samordning så man får lika tillgänglighet oavsett region.  Men den totala tillgängligheten blir väl inte större på grund av det? Även om det uppstår en annorlunda fördelningsprincip så förblir det en och samma kaka som man försöker dela på.  

 

För första gången nämner medier möjligheten att söka vård över hela Sverige tillsammans med möjligheten att söka vård inom hela EU (“En nationell vårdkö är ett bra första steg”, Dagens Nyheter 2-08-2020). Visst kan man ifrågasätta säkerheten i att resa till ett annat land för att få vård under Coronatiden. Men det finns faktiskt länder inom EU som har en smittspridning som ligger en bra bit under den i Sverige, så resan dit, samt besök hos vårdgivare, kan anses minst sagt tryggt. Som Lettland, till exempel:

image1.png

Enligt Lag om ersättning för planerad vård i ett annat EES land har alla medborgare inom EES rätt att söka vård i ett annat EES land och få det ersatt av (av Sverige) Försäkringskassan upp till den nivå som det hade kostat i hemlandet. Det gäller vård utomlands som tillhandahålls av både offentliga och privata vårdgivare, under förutsättning att personen har rätt till offentligt finansierad vård i hemlandet. 

 

Inte många känner till den överenskommelse som avtalades en gång i tiden av EES medlemmar för att optimera vårdresurserna inom området. Ännu krångligare framstår det att hitta en pålitlig vårdgivare och ordna med all administration för att få en ersättning för vården. Vi, på Swedish Medcare vet hur man ska gå tillväga. Genom att ha ett nätverk av 600 partnerläkare och specialistkliniker, med stöd av Swedish Medcare Advisory Board, och tack vare vår mångåriga erfarenhet har vi kunskap om: trygga vårdgivare, trygga transporter, tryggt boende under vistelsen i Lettland, trygg logistik under behandlingstiden och med personlig assistans på plats, bryggfinansiering samt rutiner runt ansökan om ersättning för vård. 

 

För mer personlig rådgivning är du välkommen att kontakta oss via vår Facebooksida eller via vår hemsida www.swedishmedcare.se. Att ställa en fråga kostar dig inget, att få ett svar kan ändra framtiden. 

Referenser:

“En nationell vårdkö är ett bra första steg”. Ledare, Dagens Nyheter, 2020-08-03

“Färre opereras under coronapandemin – vårdskulden växer”. Stefan Bjarnefors, Dagens Nyheter 2020-08-03

“Så vill politikerna lösa vårdskulden”. Stefan Bjarnefors, Dagens Nyheter 2020-08-03

“Hur påverkar covid-19 cancervården i Sverige”. Ernst & Young. Rapport framtagen på uppdrag av Cancerfonden, 2020

bottom of page